Engla är en skarpsynt tjej. Mamma som sitter i tid och otid vid datorn. Mamma som säger; jag ska bara…

Vad lär jag mina barn egentligen när det gäller arbete. Jag använder ofta utrycken; jag ska bara…eller men jag måste…Måste? Är jobb ett måste? Kanske det men inte bara det. Jag vill ju överföra sunda värderingar till barnen och uppmuntra dem att söka sig senare till yrken de kommer att trivas i.

Jag förstår att barnen känner sig bortprioriterade. Datorn är kungen. Mammas prioriteringar suger. Presteraren rules.

Och vad ska jag göra åt det egentligen? Veckans filosofiska fråga som bara jag kan reda ut.

Annonser